Siamesisk kampfisk eller Bettas har en unik egenskap som tog dem ut ur risfälten och in i akvarier. Wild Bettas skiljer sig från fisken som du ser i djuraffärer. De saknar de utarbetade fenorna och färgen. Domesticerad fisk är selektivt uppfödd för de sorter som bara skulle få oönskad uppmärksamhet i det vilda.
Trots den genetiska rouletten delar alla manliga Bettas den unika egenskapen att flamma. Det är en utstuderad visning av att fläkta deras fenor, fladdra med gälarna och blåsa upp deras kroppar. Det är ett riktigt spektakel att bevittna. Aggressivt beteende är inte ovanligt i djurriket. Men Bettas historia är annorlunda.
Historia
Bettas inhemska livsmiljö är sydöstra Asien, där den lever i kärr, träsk och dammar. Namnet är något av en felaktig benämning. Betta är namnet på släktet, av vilket det finns 75 arter. Fisken som vi känner under detta namn är Betta splendens, eller dess vanliga thailändska namn, Pla Kud.
Forskare vet inte mycket om dess historia. Det tros dock allmänt ha varit domesticerat i minst 1 000 år. Det verkar som att folk har njutit av att se Bettas aggressiva beteende i århundraden. Dess popularitet har lett till en marknad för denna art som både en fighter och en prydnadsfisk. Selektiv avel fortsätter för varje ändamål.
Aggressivt beteende
Det räcker att bara titta på en manlig Betta för att associera dess beteende med aggression. Honor blossar också ut men inte i samma grad. Blossningen får varje kombattant att se större ut och därmed det mer formidabla hotet. Det är ett utmärkt sätt att skydda sin mat och sitt territorium.
Flashing tjänar också ett evolutionärt syfte. Om en fisk backar, fungerade knep. Segraren vann territoriet eller vad som stod på spel, med minimala fysiska kostnader. Förloraren triumferar också eftersom den undvek skada och ökad risk för sjukdom eller död.
Du kanske undrar varför en Betta kan blossa om de två fiskarna inte är i samma tank. Evolutionen har inte tagit bort det här beteendet från sin repertoar och satt instinkten i ledningen när två män ser varandra. Den andra fightern kan till och med vara Bettas egen reflektion!
Parningsbeteende
Flashing förekommer också som en del av uppvaktning och parningsbeteende. Hanar gör det av samma skäl att se större och starkare ut. Motivationen är dock en annan. Dess syfte är att få en fisk att framstå som den bättre eller mer vältränade kompisen. Det är inte olikt en påfågel eller kalkon som fläktar sina fjädrar.
The Physiology of Flaring
Forskare har studerat fackling i årtionden för att avgöra varför det uppstår. Till och med Charles Darwin funderade på frågan. En trolig förklaring är att det är relaterat till könsspecifika hormoner. Kvinnliga Bettas har ofta en liten mängd av det manliga könshormonet androgen, vilket kan förklara varför de också blossar ut ibland.
En studie publicerad i tidskriften "PLoS Genetics" avslöjade fascinerande bevis bakom blossande beteende. Forskarna observerade att två stridande män når en punkt där deras handlingar blir synkroniserade. Genetisk analys visade på liknande anrikade gener. Det kan spegla konsekvenserna av selektiv avel. Det öppnar dock en ny väg för utredning.
Annan forskning grävde i den könsspecifika hormonteorin. Forskare exponerade manliga Bettas för antiandrogena läkemedel. Dessa ökade djärvt beteende, oavsett dos. Dessa bevis tyder på att något annat håller på att utlösa fackling.
Svaret kan ligga hos en annan mekanism för att förklara detta aggressiva beteende. Forskare tittade på ett annat hormon som heter serotonin. Denna kemikalie aktiveras i hjärnan och andra delar av kroppen, inklusive matsmältningssystemet. Det spelar också en roll för både humör och sexuell funktion.
Forskarna administrerade ett läkemedel som i slutändan skulle leda till högre nivåer av serotonin hos manliga Bettas. De fann att fisken uppvisade mindre aggressivt beteende, vilket tyder på någon form av medfödd biologisk kontroll över blossning. Intressant nog hittades ett liknande svar även hos kvinnliga Bettas.
Bra eller dåliga
Medan juryn fortfarande är ute angående de fysiologiska orsakerna bakom blossning, kan vi fortfarande undra om det är bra eller dåligt. Det tjänar välgörande syften om det ökar chanserna att överleva för hanen Betta. Därför kan vi på ytan dra slutsatsen att blossning inte är en negativ sak.
Det betyder dock inte att blossning alltid är positivt. Det tar mycket energi att utföra denna visning. Så det kan öka fiskens stressnivå och göra den mer sårbar för sjukdomar. Det finns också risk för skador om två hanar blossar mot varandra. Även om Bettas inte alltid dör i strid, är infektioner möjliga komplikationer av en strid.
Sluta tankar
Flashing är norm alt beteende mellan både manliga och kvinnliga Bettas. Selektiv avel har fostrat den och producerat exemplar som håller längre i den ökända ringen, med markant höga nivåer av aggression. Faktum kvarstår dock att det är omänskligt att uppmuntra sändning för sport. Det tjänar inget syfte för någon av fiskarna om det inte handlar om försvar eller uppvaktning.